f r i d a

nu väntar sängen för min del. gick en lång runda innan, kände för att rensa huvudet och liksom börja om från 0 igen. det är sjukt jobbigt att skitsnack existerar och att man kan grubbla över ngt så litet och meningslöst så mkt och så länge. man kan väl säga att jag är en så kallad grubblare, jag tänker, tänker och tänker. men ändå lyckas allting alltid bli helt fel och helt meningslöst. fattar fan inte hur jag orkar.. tänk att det krävs ett så litet och kort ord för att man näst in till ska bryta ihop helt. tänk att det även krävs en person för att trycka ner en annan person till botten. det är inte svårt och det tar inte lång tid. är sjukt trött på att hela tiden behöva ta smällen. känner bara för att krypa in under en sten och vänta på att allt ska gå bort, vänta på att allt ska bli bra igen..